Skolan har börjat, *hurra*, och jag insåg idag hur svårt det är att inte jämföra sig med andra. Visst, jag visste det innan sommarlovet, men under sommaren har jag byggt upp en bra självkänsla och jag gillar mig själv, faktiskt!

Nu såg jag plötsligt allas smala ben och kroppar, dem hoppar runt och skrattar, och självklart kommer tankarna tillbaka, fastän jag är nästan lika smal som de flesta av dem och jag vet att jag inte är tjock.

Allt jag ville säga är att jag fortfarande finns här om ni vill snacka, kommentera eller mejla mig på ana-talk@hotmail.com

//Andréa

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Förlåt för att jag varit borta ur bloggvärlden så länge, jag hade helt glömt bort denna blogg. FÖR jag har lyckats gå vidare med mitt liv och tror mig nu vara helt botad. The wannabee eating disorder queen is GONE. Jag är nu redo att hjälpa andra, he...

Första gången jag hörde...henne (men jag vill egentligen inte referera till den som en hon/han, det är en sjukdom, ingen person), Ana, var en måndagsmorgon, precis som idag. Jag skulle äta frukost och då, därbak i huvudet hörde jag hur någon sa åt mi...

Lyssnar för tillfället på Silverchairs låt Open Fire, även kallad Ana's song. Den handlar om anorexia (surprise surprise xD) och är definitivt en av mina favoritlåtar.   Favoritstycke: Please die Ana, for as long as you're here were not. You ...

Fröken Anorexia Nervosa.Tillåt mig att presentera mig själv,jag heter Anorexia Nervosa, men du kan kalla mig Ana.Förhoppningsvis kommer vi bli allra bästa vänner och göra allt tillsammans!Jag förväntar mig mycket av dig, och vi kommer tillbringa myck...

Förlåt för att jag inte skrivit på så länge, har haft mycket att tänka på och mycket att göra. När jag idag loggade in och såg de fina kommentarerna jag fått blev jag helt enkelt tvungen att skriva ett inlägg. Det känns så skönt att några läser och ...